Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

Ingeborg Bachmann
2017-06-20 Jag är barn av den stora världsångesten, / som blandar sig i freden och i glädjen, / likt klockors klang i dagens gilla gång / och likt lien i den mogna åkern. // Jag är tanken-på-döden-igen-och-igen. Jag läser denna strof ur Ingeborg Bachmanns dikt ”Bakom väggen” om och om igen. Trots att tonen klingar arkaiskt hakar den i något som känns aktuellt. Kanske beror det på Bachmanns fenomenala förmåga att skriva om tid, och om död. Och så detta med världsångesten. Är det inte den många av oss bär på dessa dagar, med ett akut närvarande klimathot, alternativa fakta, löpsedelshetsad massoro för en flyktingkris där oron på ett fatalt sätt kommit att handla om Sverige och inte om de drabbade som flyr. Världsångesten som blandar sig i freden/.../ (ur ledaren Lyrikvännen #3 2017)»

Med andra ord #91
2017-06-19 Vilken roll spelar kön och sexualitet när texter ska översättas? Den kanadensiska översättningsvetaren Luise von Flotow presenterar ett dynamiskt forskningsfält Den svenska arbetarlitteraturen är ett unikt inslag i världslitteraturen - Paul Tenngart ger oss en guidad tur Från hoe till bitch - Amanda Svensson översätter en roman som själv reflekterar över de språkvärldar den rör sig i Eric Cullhed vill prata vidare om Ciceros plebejiska brevstil - det får han göra i MAO Redaktionen för Svenskt översättarlexikon plockar guldkorn och Horatius plockar din dag»

Innehåll #1-2 2017
2017-06-19 Skolmästare Linnaeo fick avsked - toglivet av sig, Fiskets föreningsrörelse 1919-1947, När "Neger på stan" var en nyhet, "Dante - öns förste fotbollsspelare, Att leva ur egen ficka, Postgången under 1600- och 1700-talen, Häxprocesser på Gotland, Tiondebetalningar i Sanda-Västergarn-Mästerby, Varförbyggdes kapell vid Vårfrukyrkan, Skattebetalning i Leivide 1709, Snapphane Samuel Roos med mer»

Med andra ord nr 90
2017-06-18 Nummer 90, mars 2017: Ulla Ekblad-Forsgren har ägnat tio år åt att översätta Friederike Mayröcker. Nu får hon "Österrikes statspris för översättning av österrikisk litteratur", för sina översättningar av radarparet Ernst Jandl och Friederike Mayröcker, samtidigt som en sjätte Mayröckervolym, vill ej mer gå i vall. Rekviem för Ernst Jandl och andra hörspel, kommer på svenska. Sofia Stenström översätter och polyglottar med den japanska författaren Yoko Tawadas essä Sprachpolizei und Spielpolyglotte. Für Ernst Jandl från 2005, där det tyska språket blir en egen audiovisuell - och undanglidande - gestalt. Att följa Edmund de Waal: översättaren Peter Samuelsson följer med på en resa in i porslinet - som material, begär och arbete. | Illusionen av en bräcklig fred: Hur har olika översättarverkstäder sett ut i krigstid? Jeana Jarlsbo läser en fransk tidskrift vars tema är Traducteurs dans l’histoire, traducteurs en guerre. Alva Dahl tar av språkdräkten | God läsning! >»

Han kidnappades av Kina #2 2017
Omslag 2017-06-17 Varningarna om utvecklingen i det bortglömda Jemen är många. ”En miljon döda jemeniter är statistik”, konstaterade Ivan Arpi dystert på Svenska Dagbladets ledarsida 8 maj. Arpi refererade Jan Egeland, generalsekreterare för Norsk Flyktinghjälp, som nyligen hade besökt Jemen och var chockad: ”Vi kommer att få en hungersnöd av bibliska dimensioner om det fortsätter som nu.” Hungersnöden beror inte på någon naturkatastrof utan är en konsekvens av det krig som intensifierades våren 2015 när Saudiarabien ställde sig i spetsen för en koalition av tio länder. Ett hänsynslöst flygkrig bedrivs mot de houthirebeller som anses få ett visst stöd från Iran. Priset för de 27 miljoner invånare i det land som redan tidigare räknades som arabvärldens fattigaste land är högt. Under april var det fyra miljoner som inte nåddes av FN:s humanitära insatser i landet. Ytterligare 13 miljoner jemeniter hade i april osäker tillgång till mat...(ur ledaren Amnesty Press #2 2017)»

Innehåll Kuba #2 2017
Omslag 2017-06-16 Om utmaningar mellan marknad och solidaritet, Missnöje och kritik, grannsamarbete, Växande turism av olika slag, Alternativ hälsovård och Fredskampen i världen, Mediala nidbilder och Kuba-solidaritet. Kuba kryssar mellan marknad och solidaritet för att kunna behålla och utveckla sitt socialistiska samhälle. Att få fart på ekonomin trots USAs fortsatta utsvältningsblockad är det stora problemet. Sedan 90-talets överlevnadskris - efter Sovjetblockets sammanbrott - och införande av privata företag och marknadspriser inom vissa områden samt flerdubbling av den internationella turismen, har ekonomiska klyftor uppstått. De är mycket små i internationell jämförelse, men strider mot socialistiska ideologins grundläggande jämlikhetskrav och har medfört inslag av inkomstklyftor, korruption och missnöje som kritiseras uppriktigt och seriöst i både offentliga och sociala medier. Flertalets löner är låga men kompenseras av kostnadsfri utbildning och hälsovård, ofta bostad, och subventionerad mat, kultur, kollektivtrafik mm - som på andra håll kostar mycket. »

Tema Frihet #2 2017
Omslag 2017-06-16 Frågan om hur medborgarna genom politiska beslut och regleringar av marknaden kan vara med och öka sina möjligheter och sin individualism intresserade en gång i tiden både liberaler och socialdemokrater. Det borde den kunna göra igen, menar Anne-Marie Lindgren. Liberaler och socialdemokrater förenas i en fråga - demokratin. Det kan vara bra att påminna om den saken, när det nu blivit 1917 igen, skriver Per Svensson. Kulturradikalismens kärna hatas av socialdemokrater för att den är för anarkistisk och av liberaler för att den är för egalitär. Ändå binder den samman de båda idétraditionerna. Per Wirtén skriver om en tanke som är emot allt nedhållande. Även om den klassiska höger-vänsterskalan lever finns det nya frågor som skär igenom blocken, och dessutom har socialdemokratin och Liberalerna närmat sig varandra i en rad frågor, skriver Sakine Madon. Med frihet respektive jämlikhet som bärande ideal har liberaler och socialdemokrater grälat sig fram till en kompromiss kring välfärdsstaten. Men när Sverigedemokraternas stöd växte i opinionen gav man i stället efter för en pessimistisk människosyn och bäddade för de problem som i dag präglar den politiska debatten. Julia Eriksson Ståhl, ledamot av Liberal Debatts redaktion, menar att framtiden kräver bättring.»

Lu-Olo Östtimors fjärde president
Första sidan av nummer 72 2017-06-15 Huvudnyheten är att Francisco "Lu-Olo" Guterres valdes till Östtimors fjärde president redan i första omgången.»

Vischan #2 2017
2017-06-13 Du stannar kvar, du lämnar, flyr, eller återvänder. Från eller till platsen som du älskar eller hatar, ibland både och. Det här numret handlar om landsbygden och småstaden. Om hur storstadsnormen påverkar oss, våra kroppar, identiteter och våra liv. I Bollebygd, Kiruna, Herrljunga, Vebomark, Tranås och Ängelholm.»

Nr 2 Vår/blommor
Blommor i vas 2017-06-09 2017-06-09 Nr 2, 2017 av Bildkonstnären har temat: Vår/sommar, med artiklar och bilder på konstverk från medlemmarna. World Art Day, konferens på Moderna Museet i Stockholm. Reportage av Ann-Louise Järvklo om Människan i vår tid, en utställning. Stockholms Konstsalong: Vårvisningen. Region Öst ställde ut samtidigt på två gallerier. m. m.»

Tema Konsert
2017-06-08 Sommaren nalkas, skolan slutar och semestrarna börjar för de allra flesta. Men många frilansande musiker fortsätter arbeta. För dem innebär sommaren ofta ett pärlband av konserter - det kan vara i samband med festivaler eller i något annat sammanhang. Temat för årets sommarnummer av Tidig Musik är KONSERT. De allra flesta av oss har varit på en konsert och vet hur det känns ur ett åhörar- och åskådarperspektiv. Men hur är det att stå på scenen, att ge en konsert? Ditte Hammar har intervjuar lutenisten Jonas Nordberg, som delar med sig av sina erfarenheter och tankar. Han har gett solokonserter och spelat i kammar- musik- eller orkestersammanhang, men han har även medverkat i sceniska uppsättningar, som förstås innebär andra krav och ger andra upplevelser. Om konsertillgången ur publikens synvinkel och om möjlighe- terna att få konsertera ur musikernas synvinkel handlade panel- debatten FiM-TIDIGT!, som Tidig Musik arrangerade i slutet av mars i år. Avsikten var att få igång en diskussion om hur tidig musik-livet i Sverige står sig i ett internationellt sammanhang, hur den svenska tidig musik-scenen speglas i nationell media, vilket utrymme den tidiga musiken har i utbildningen på alla nivåer och om det finns ett behov av en fast scen och ett nationellt centrum för tidig musik och historisk dans i Sverige. Hillevi Hogman rap- porterar från debatten. En som gav många konserter och föreställningar var Carlo Broschi, kallad Farinelli. Under sin karriär som kastratsångare i 1700-talets Europa fick han uppleva allt från jublande publikmas- sor i stora salonger till en deprimerad kung, vars tungsinne han lyckades lätta något med sin sång. Fredrik Palmqvist berättar om Farinellis ovanliga liv. Även Francesca Caccini gav många konserter. Hon var både sångerska och kompositör, verksam vid Medici-hovet i Florens under första delen av 1600-talet. Hon uppskattades och hyllades av sin samtid och komponerade en mängd verk för olika tillfällen. Tyvärr har inte så mycket av hennes musik bevarats till eftervärlden, men den som finns kvar är fantastisk, skriver Christina Larsson Malmberg. Mängder av musik har förstås försvunnit genom åren, i bränder, jordbävningar, krig eller av andra anledningar. Desto mer intressant är de fynd som bokkonservatorn Fanny Stenback gjorde häromåret i Skara stift: fem musikhandskrifter från reformationstiden, som legat bortglömda i västgötska kyrkor. Professor Mattias Lundberg berättar om fynden, som enligt honom innebär att vi kommer att få skriva om reformationstidens musik- och liturgihistoria. Det finns även musik som har glömts bort, trots att den finns nedtecknad. Justyna Krzyianowska skriver om de kymriska trubadurernas omfattande, idag förlorade, repertoar. Musiken nedtecknades i ett manuskript på 1600-talet, men musikens tradition går tillbaka till 1100-talet och förmodligen ännu längre. Idag tvistar de lärde om hur manuskriptet ska tolkas och om hur musiken faktiskt lät. Eftersom det här är ett sommarnummer är kalendariet och festivalsidorna sprängfyllda av intressanta konserter som det går att njuta av under skollov och semestrar. Vi kan ju sända en tack- samhetens tanke till alla de musiker som ägnar en stor del av sin sommar åt att ge konserter. God läsning i hängmattan, i solstolen, i skuggan av en björk eller varhelst du föredrar att tillbringa sommaren! Redaktionen »


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

Annons:

Senaste nummer:

2017-06-20
Lyrikvännen 3 2017

2017-06-19
Haimdagar 1-2 2017
Med andra ord 91 2017

2017-06-18
Med andra ord 90 2017

2017-06-17
Amnesty Press 2 2017

2017-06-16
Tiden Magasin 2 2017
Kuba 2 2017

2017-06-15
Merdeka och Östtimorinformation 72

2017-06-13
Ottar 2 2017

2017-06-09
Bildkonstnären 2, 2017

2017-06-08
Tidig Musik 2 2107

2017-06-01
Arkitekturtidskriften KRITIK #33
Contra 2 2017
Magasinet Arena 2 2017

2017-05-31
Kultwatch Maj 2017

2017-05-29
Signum 4
Parnass 2 2017

2017-05-25
Accent 3 2017

2017-05-21
Tiden Magasin 1 2017

2017-05-20
Hjärnstorm 128 2017

2017-05-19
Glänta 1 2017

2017-05-18
Punctum saliens

2017-05-15
UtställningsEstetiskt Forum 2 2017

2017-05-11
Akvarellen 1 2017

2017-05-08
Paletten 307-308 2017
Afghanistan-Nytt 1 2017

2017-05-06
Lyrikvännen 2 2017

2017-05-05
Aiolos 56 2017

2017-05-04
Lyrikvännen 1 2017

2017-05-01
Kuba 1 2017

2017-04-29
Utrikesmagasinet April 2017

2017-04-27
Balder 1 2017

2017-04-26
Nio-Fem 1 2017

2017-04-25
Signum 3
Opera 2 2017
Bokboden 1 2017

2017-04-24
Utrikesmagasinet April 2017

2017-04-23
Medusa 1 2017
10TAL 26 2017

2017-04-22
Geografier 1 2017

2017-04-21
Tydningen 21-22 2017

2017-04-20
Tecknaren 2 2017

2017-04-19
ponton 1 2107

2017-04-18
Ord & Bild 1 2017

2017-04-16
Hemslöjd 2 2017

2017-04-15
Fjärde Världen 1-2/2017
Uppdrag Mission 2 2017

2017-04-13
Bild & Bubbla 208 2017

2017-04-12
Punctum saliens

2017-04-11
Revolution 11 2017

Äldre resuméer